Ute i landskapet finns massor att upptäcka! Jönköpings läns museum presenterar här smakprov på sevärdheter i Jönköpings län med utgångspunkt i kulturmiljöer och kulturarv.
Här finns välkända kulturminnesmärken såsom domarringarna i Smålandsstenar och Habo kyrka, men också mer okända pärlor såsom flottningslämningarna i Valån och Stengårdshults kyrka. I länet finner vi många spår efter forna tiders människor och verksamheter, allt ifrån slott- och herresäten till övergivna vägbankar och odlingsrösen i skogsmark.
Vår tanke med Smultronställen är att det ska locka till utflykter i kulturlandskapet – där finns vår historia, som tar sig olika uttryck i den fysiska miljön. Det är ett arv värt att uppleva och värna. I guiden Smultronställen kommer vi allteftersom fylla på med ännu fler sevärdheter, både för länsbor och långväga besökare. Ju fler som upptäcker dessa pärlor, desto större möjlighet att de bevaras för framtiden.
FAKTA
I Jönköpings län finns över 40 000 registrerade fornlämningar, 87 riksintressanta kulturmiljöer, närmare 130 byggnadsminnen, ungefär 150 kyrkor, 100-talet hembygdsgårdar med samlad äldre bebyggelse, ett stort antal industrihistoriska miljöer samt två kulturreservat. Därtill finns också ett stort antal kulturmiljöer med bevarandevärd bebyggelse. En del av dessa kan man få information om via länsstyrelsens och kommunernas hemsidor. Man kan även hitta beskrivningar via de olika hembygdföreningarnas respektive sidor.
Sankängarna i Bredestadsdalens botten och den bördiga jorden i sluttningarna gav upphov till det mosaikpräglade landskapet där åker växlar med betesmark och skogsdungar. Sankängarna är sedan länge utdikade, men gårdarna och deras inägor ligger i dag i ungefär samma läge som för 200 år sedan. Längs dalens sida finns gravar från bronsålder och järnålder och över dalens bördighet vakar den för Småland unika fallosformade stenen. Stenen är placerad utmed den äldre vägsträckningen som löpte från höjderna vid Aneby gård och ner mot dalens botten.
Längst ner i dalen ligger kyrkbyn på Bonas ägor. Här finns en runsten och längre norrut ett gravfält från runstenens tid, yngre järnålder. Vid Bona har arkeologer också hittat ett vikingatida långhus. Vid gravfältet korsades två viktiga vägsträckningar: östra Holavedsvägen mot Eksjö och den väst-östliga sträckningen mellan Jönköping och Kalmar.
Från historiska källor och äldre kartor kan vi ana konturerna av en medeltida mäktig storgård i dalen med spridda underligganden gårdar. Från 1300-talet vet vi att Norra Vedbo häradsting hölls i Bredestad. En idag försvunnen järnåldersgrav, en domarring, gav upphov till sägnen om att tinget hölls vid domarringen intill bergsklacken Kuvehall.
Vid Bredestad gård kan vi i den äldsta kartan från 1734 se två tegelugnar. Dessa drevs av bönderna i Bredestad fram till 1700-talets slut då adeln tog över ansvaret och inkomsten från tegelugnarna. Leran till tegelbränningen hämtades i närområdet. Det bör ha funnits gott om lämpliga leror för under sent 1700-tal och fram till 1800-talets slut var tegelframställning vida spritt i bygderna kring Bredestadsdalen. I dag finns en brännugn och en torklada för tegel, troligen från 1700-talets slut, vid Bredestads norrgård. Gästgivaregården vid Bona är från sent 1700-tal.
Hitta hit
3 km SÖ om Aneby, nära vägkorsningen Lv 132 och Rv 32 (mellan Tranås-Eksjö).
Koordinater Bredestads kyrka:
N 6408317 / E 491336 (SWEREF 99 TM)
N 57° 49’ 0,096”, E 14° 51’ 15,163’’ (WGS84)