Hantverkarna i Jönköping tillhör under 1700-talet fortfarande ett skrå. Det är en sammanslutning för män som arbetar med samma hantverk.Skråorganisationen övervakar tillverkningen och försäljningen av hantverk. Andra funktioner skrået har är granskning av varornas kvalitet och prissättning. Skrået vill även hålla bort konkurrenter. Det fungerar också som en social trygghet, med bland annat pensionskassa.

För att ha rätt att utöva ett hantverk måste hantverkaren ha tillstånd från ett skrå och stadens styrande. Den som inte har det kallas ”bönhas”. Skråhantverkarna ogillar sådana yrkesutövare.

Nya idéer om hur tillverkning och handel ska gå till hörs allt starkare under 1800-talet. År 1846 avskaffas så skråtvånget och näringsfrihet införs 1864. Därmed kan hantverk fritt drivas i landet.

Med moderna ord var skråorganisationen med mästarnas ämbeten och gesällernas gesällskap: arbetsgivarföreningar, fackföreningar, domstolar för tvister, försäkrings- och pensionskassor – allt i ett. Medlemmarna betalade kvartalspenningar och andra avgifter ”till Lådan”. De samlade också in medel för att hjälpa sina kamraters familjer vid fattigdom och dödsfall.

I montern visas föremål från skråordningens tid. Pokalen på den bakre hyllan mitt i montern är Pistolmakargesällernas dryckespokal av tenn, en så kallad Välkomma från 1745. När en ny mästare eller gesäll skulle hälsas välkommen kunde bägaren användas. Krigaren på locket föreställer en romersk legionär. På denna Välkomma har han dock fått en trekantig hatt i 1700-talsstil.