Berättelsen i utställningen Jönköpings stads historia tar sin början före stadens grundande på 1200-talet och sträcker sig fram till 2010.
Den geografiska avgränsningen är Jönköpings tätort (innerstaden med ytterområden) motsvarande ungefär den gamla stadens utbredning med dess nära omland innan kommunsammanslagningen 1971.
Till stadens historia hör det ömsesidiga beroende av omlandet. Till exempel fördes råvaror från den omkringliggande landsbygden in till staden för förädling och tillverkning till färdiga produkter. Varorna i sin tur såldes i staden, men exporterades också vidare ut i bygden, landet och världen.
Utställningen får en tydlig kronologi i tidsperioderna medeltiden, 1500-talet, 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet.
Vill du följa en kortare tur så välj guider markerade med en stjärna(*):
1. Välkommen till en resa i Jönköpings stads historia
2. Karta över Jönköping 1855
6. Medeltiden – Junaköpung grundas
18. 1600-talet – Jönköping försvinner i ett eldhav
29. 1700-talet – Hantverkstad i fred och förändring
36. 1800-talet – Från stapelstad till fabriksstad
53. 1900-talet – Gränslös stadstillväxt
Södra kvarteret är stadsdelen närmast söder om Kungsgatan och norr om Torpagatan. Numera kallas stadsdelen för Torpa i dagligt tal. Stadsdelen började bebyggas i slutet av 1800-talet i regelbundna rutnätskvarter.
En ny stadsplan upprättas 1912. Det stela rutnätsmönstret ersätts av en mer omväxlande och oregelbundet framväxande stadsbild. Inledningsvis byggs flerfamiljsbostäder med mindre lägenheter i slutna kvarter. Många andels- och föreningshus uppförs också i området.
1930-talet innebär även för Jönköping ett genombrott för funktionalismens stadsplanering. Bostäder ska byggas med mesta möjliga luft och ljus i varje lägenhet. Lamellhusplanen med fristående huslängor motsvarar dessa tankar.
Stadsplanen för Söder omarbetas 1936. De slutna kvartersformerna bryts upp, ibland mitt i ett kvarter under utbyggnad. Det nya öppna byggnadssättet tar över.
I montern visar en bildskärm fotografier från kvarteret Söder.