Berättelsen i utställningen Jönköpings stads historia tar sin början före stadens grundande på 1200-talet och sträcker sig fram till 2010.
Den geografiska avgränsningen är Jönköpings tätort (innerstaden med ytterområden) motsvarande ungefär den gamla stadens utbredning med dess nära omland innan kommunsammanslagningen 1971.
Till stadens historia hör det ömsesidiga beroende av omlandet. Till exempel fördes råvaror från den omkringliggande landsbygden in till staden för förädling och tillverkning till färdiga produkter. Varorna i sin tur såldes i staden, men exporterades också vidare ut i bygden, landet och världen.
Utställningen får en tydlig kronologi i tidsperioderna medeltiden, 1500-talet, 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet.
Vill du följa en kortare tur så välj guider markerade med en stjärna(*):
1. Välkommen till en resa i Jönköpings stads historia
2. Karta över Jönköping 1855
6. Medeltiden – Junaköpung grundas
18. 1600-talet – Jönköping försvinner i ett eldhav
29. 1700-talet – Hantverkstad i fred och förändring
36. 1800-talet – Från stapelstad till fabriksstad
53. 1900-talet – Gränslös stadstillväxt
Jönköping byggdes på sumpmarker. Läget var osunt med fukt och dimma och blåst från Vättern. Staden drabbades ofta av översvämningar. De hygieniska förhållandena är dåliga i staden under 1800-talet. Folk slänger orenheter direkt ut på gatan eller ner i kanalen. Avfall tippas också i stadens sjöar, där stadsborna hämtar sitt färskvatten.
Sensommaren 1834 är fruktansvärt varm. Vattnet i kanalen är stillastående och sprider en förfälig stank. Renhållningen i staden är undermålig. Samtidigt drar en koleraepidemi fram över landet. Koleran kommer till Jönköping via Göteborg och ett resande teatersällskap från Kungliga Teatern. Aktören Collberg anländer sjuk och avlider inom ett par dagar. Flera av de personer som varit i beröring med skådespelaren avlider snart. Smittan sprids snabbt. Inom några veckor dör över 600 personer. Det är en sjundedel av stadens befolkning. Koleran drabbar Jönköping igen åren 1853 och 1857.
På det lilla podiet innanför monterglaset visas en förteckning över döda i koleraepidemin 1834, tryckt i Jönköping 1835. Den såldes liksom andra skillingtryck i vinstsyfte.