Berättelsen i utställningen Jönköpings stads historia tar sin början före stadens grundande på 1200-talet och sträcker sig fram till 2010.
Den geografiska avgränsningen är Jönköpings tätort (innerstaden med ytterområden) motsvarande ungefär den gamla stadens utbredning med dess nära omland innan kommunsammanslagningen 1971.
Till stadens historia hör det ömsesidiga beroende av omlandet. Till exempel fördes råvaror från den omkringliggande landsbygden in till staden för förädling och tillverkning till färdiga produkter. Varorna i sin tur såldes i staden, men exporterades också vidare ut i bygden, landet och världen.
Utställningen får en tydlig kronologi i tidsperioderna medeltiden, 1500-talet, 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet.
Vill du följa en kortare tur så välj guider markerade med en stjärna(*):
1. Välkommen till en resa i Jönköpings stads historia
2. Karta över Jönköping 1855
6. Medeltiden – Junaköpung grundas
18. 1600-talet – Jönköping försvinner i ett eldhav
29. 1700-talet – Hantverkstad i fred och förändring
36. 1800-talet – Från stapelstad till fabriksstad
53. 1900-talet – Gränslös stadstillväxt
Österängen är på 1920-talet en lantgård med 240 tunnland åker, cirka 50 mjölkkor, 50 ungdjur och 10 arbetshästar. Till gårdens arbetsstyrka hör elva familjer. Gården har särskilda arbetarbostäder, bland annat en statarlänga, ”Skrämma”. Bland gårdens arbetsfolk finns paret Johan och Elin Franzén och deras sju barn.
Elins arbetsdag börjar vid femtiden på morgonen med mjölkningen. På Österängen har varje mjölkerska cirka tio kor på sin lott. Hon är tvungen att vara färdig med mjölkningen i god tid före kl 7. Hemma väntar många morgonsysslor. Ved och vatten ska bäras in.
Två av pojkarna arbetar på gården och de ska ha kaffe och smörgås med sig. Vällingklockan ringer kl 7. Då ska de sitta på plats på magasinstrappan. Tre barn har hon att skicka iväg till skolan. Johan är ladugårdskarl och han går till ladugården före Elin.
Utearbetet för kvinnorna börjar på våren med potatissättning. Sedan kom höbärgningen, då de räfsar och hässjar. När säden skördas går kvinnorna efter och binder kärvar.
Att ligga på knä i rovlandet och gallra och skörda rovorna är också ett arbete för kvinnor och halvvuxna barn, likaså potatisupptagningen på hösten.
På textskärmen visas två fotografier från Österängens gård.