Berättelsen i utställningen Jönköpings stads historia tar sin början före stadens grundande på 1200-talet och sträcker sig fram till 2010.
Den geografiska avgränsningen är Jönköpings tätort (innerstaden med ytterområden) motsvarande ungefär den gamla stadens utbredning med dess nära omland innan kommunsammanslagningen 1971.
Till stadens historia hör det ömsesidiga beroende av omlandet. Till exempel fördes råvaror från den omkringliggande landsbygden in till staden för förädling och tillverkning till färdiga produkter. Varorna i sin tur såldes i staden, men exporterades också vidare ut i bygden, landet och världen.
Utställningen får en tydlig kronologi i tidsperioderna medeltiden, 1500-talet, 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet.
Vill du följa en kortare tur så välj guider markerade med en stjärna(*):
1. Välkommen till en resa i Jönköpings stads historia
2. Karta över Jönköping 1855
6. Medeltiden – Junaköpung grundas
18. 1600-talet – Jönköping försvinner i ett eldhav
29. 1700-talet – Hantverkstad i fred och förändring
36. 1800-talet – Från stapelstad till fabriksstad
53. 1900-talet – Gränslös stadstillväxt
Den 18 februari år 1900 är 150 personer samlade till årsmöte i fackutskottet. En rädsla finns att arbetsgivarna ska komma med bestraffningar mot fackföreningarna. Det är en välgrundar rädsla för arbetsgivarna har stor makt. Mötet beslutar dock enhälligt att hålla en 1:a majdemonstration söndagen den 29 april. Det är den första i Jönköping.
Fackutskottet bildades året innan av flera fackliga organisationer, för att organisera samarbetet mellan föreningarna. Risken att mista familjens försörjning skrämmer många arbetare från att gå med i fackföreningen. Det märktes tydligt året innan vid bildandet av en murarfackförening. Ingen av de närvarande personerna vågade stå överst på namnlistan. Därför skrev mötesdeltagarna sina namn i en cirkel på dokumentet.
Vid demonstrationen i Jönköping år 1900 deltar sexhundra personer i tåget Fackutskottets fana har inskriptionen: ”Frihet, Jemlikhet och Broderskap”.
Det vänstra fotografiet på textrampen visar tändsticksarbetare i Stadsparken under den politiska storstrejken 1902 för krav på allmän rösträtt. På väggen i fonden av montern hänger affischer från arbetarrörelsen.
Det högra fotografiet på textrampen visar en reproduktion av namnlista för bildandet av en murarfackförening i Jönköping 1899. Originaldokumentet förvaras i Jönköpings läns folkrörelsearkiv.
Fotografiet på textrampen visar tändsticksarbetare i Stadsparken under den politiska storstrejken 1902 för krav på allmän rösträtt. På väggen i fonden av montern hänger affischer från arbetarrörelsen.
Kamp för nykterheten
Under perioden 1810–1850 ökar befolkningen i Sverige mycket kraftigt. Vid samma tid ökar även odlingen av potatis i länet. Potatisen ger folk mat, men potatisen kan också ge brännvin. Att bränna brännvin för husbehov är tillåtet.Brännvinet ger en bra inkomst för bönderna. Det är mer fördelaktigt att bränna brännvin, än att transportera potatisen långa sträckor för försäljning. Fylleriet tilltar nu.
Vid mitten av 1800-talet förbjuds därför husbehovsbränning. Hanteringen övertas av fabriksindustrin. Under 1880- och 1890-talen tilltar däremot ölkonsumtionen. Nu växer den nykterhetsrörelse fram, som står för en absolut nej till alkohol.
Till höger i fonden av montern hänger en Affisch från förbudsomröstningen 1922. Svenska folket skulle då säga ja eller nej till rusdrycksförbud. Resultatet blev nej till rusdrycksförbud. Affischen tillhör Jönköpings läns folkrörelsearkiv.
I montern visar en bildskärm fotografier från industrialismen i Jönköping under slutet av 1800-talet.