Berättelsen i utställningen Jönköpings stads historia tar sin början före stadens grundande på 1200-talet och sträcker sig fram till 2010.
Den geografiska avgränsningen är Jönköpings tätort (innerstaden med ytterområden) motsvarande ungefär den gamla stadens utbredning med dess nära omland innan kommunsammanslagningen 1971.
Till stadens historia hör det ömsesidiga beroende av omlandet. Till exempel fördes råvaror från den omkringliggande landsbygden in till staden för förädling och tillverkning till färdiga produkter. Varorna i sin tur såldes i staden, men exporterades också vidare ut i bygden, landet och världen.
Utställningen får en tydlig kronologi i tidsperioderna medeltiden, 1500-talet, 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet.
Vill du följa en kortare tur så välj guider markerade med en stjärna(*):
1. Välkommen till en resa i Jönköpings stads historia
2. Karta över Jönköping 1855
6. Medeltiden – Junaköpung grundas
18. 1600-talet – Jönköping försvinner i ett eldhav
29. 1700-talet – Hantverkstad i fred och förändring
36. 1800-talet – Från stapelstad till fabriksstad
53. 1900-talet – Gränslös stadstillväxt
Folk kommer vandrande och åkande i stora skaror från hela norra Småland, när det är kvartalsmöten i Jönköpings missionsförening. Folkmassorna påminner om Bibelns berättelse, där judarna färdades till Jerusalem för att fira påsken.
Genom Missionsföreningens välbesökta kvartalsmöten myntas uttrycket Smålands Jerusalem. Det första kvartalsmötet hölls 1861.
Den andliga väckelsen växte fram i Jönköpingsbygden under 1830- och 1840-talen. Människor började då regelbundet samlas till privata religiösa möten i hemmen. Detta var förbjudet fram till dess att konventikelplakatet avskaffades 1858.
Under 1800-talets andra hälft sprider resande lekmannapredikanter väckelse, biblar och religiösa propagandaskrifter över landet. Till skillnad från statskyrkans präster talar väckelsens folk ett språk, som vanliga människor förstår.
I monterns fond hänger en fana med texten ”Jönköping för Kristus” från Frälsningsarmén.
I taket hänger en rad hattar, som här är symboler för kyrkan och missionen.
På väggarna i bakre delen av montern hänger exempel på bilder från frikyrkans bildvärld.
Gamla missionshuset
År 1860 uppfördes Gamla missionshuset på platsen för nuvarande stadsbiblioteket. Redan efter sexton år blev det för trångt och ersattes av Nya missionshuset. Det kallades även det Stora missionshuset och låg på Kålgårdsområdet.
Det nybildade Jönköpings stadsmissionsförening köpte 1884 Gamla missionshuset. Där höll föreningen till fram till 1937. Därefter blev det bilverkstad fram till rivningen på 1960-talet.
I montern finns en modell av Gamla missionshuset i Jönköping.
Frikyrkans bildvärld
Frikyrkohemmens många bilder signalerade familjens religiösa inriktning. Bilderna visade familjens religiösa övertygelse både för dem själva och deras gäster.
På väggarna i bakre delen i montern hänger exempel på bilder från frikyrkans bildvärld.
Förbjudna ting för Guds barn
Av de frälsta krävdes en egen personlig omvändelse. Frikyrklig livsstil innebar länge en negativ inställning till allt världsligt, såsom lyx, nöjesliv, idrott, politisk och facklig verksamhet.
Syndakatalogen var en osynlig lista av yttre ting och beteenden. Den innebar fördömande av till exempel: sex före äktenskapet, abort, skilsmässa, homosexualitet, onani, helgontillbedjan, TV, dans, rökning, alkohol, att säga hej, permanenta håret och för kvinnor att uppträda barhuvade i kören.
På det vänstra podiet i montern finns en rad förbjudna ting för Guds barn.